Dagens nostalgitripp

Till en början hade jag några spridda tankar om att blogga om helgen. Sedan läste jag Elins blogg och insåg att jag har umgåtts med henne nästan 24/7.

För första gången under tre års gymnasietid kom Ena och jag till skolan vid 07.30. Jag tänker inte ens nämna den tid jag var tvungen att ställa klockan på för att komma upp i tid. Det var dags för en tripp till Jönköping. Dock var det inte Jönköping som fick mina tankar att haverera utan den lilla minibussen som ger kunskapen skjuts. Det var de minibussarna vi i somras spenderade otaligt många timmar i efter att en lastbil valt att köra ner i diket. Det var i de minibussarna vi svettades. Det var i de minibussarna vi sjöng "jag är inte full, jag har pollenallergi". Det var under tiden i de bussarna vädret var fint. Det var under tiden utanför bussarna som det regnade.

Jag saknar Norgetrippen. Nu i efterhand har jag absolut ingenting emot the walkabout in the night som skulle ta en timme, men i själva verket tog sex stycken sådana. Jag hade ingenting emot att vara sjuk nog att få samtliga andningar att låta som ord. Jag hade ingenting emot att sova i det där tältet med lite regnvatten på kudden. Jag hade ingenting emot att gå på muséet som hade konst målad med avskurna likdelar. Jag tyckte faktiskt om det.

Jag tyckte om att spendera en vecka i gummistövlar. Jag tyckte om att känna mig uppklädd genom att dumpa fleecetröjan. Jag tyckte om att skratta åt skottarna som tyckte att flipflops och kortkjol var en passande klädsel för skogsvandringar. Jag tyckte om att paddla med Ebba som istället för att paddla åt sitt äpple. Jag tyckte om att få se danser komponeras utifrån Ebbas obefintliga paddlande. Jag tyckte om att i jämförelse med skottarna framstå som tidernas friluftsmänniska. Jag tyckte om att utöka mitt norska vokabulär med ord som jag idag har glömt bort.

Jag tyckte om att vara irriterad på runt hälften av de 30 människorna som var delaktiga. Jag tyckte om att det fanns både vitost och gulost men att ingen visste någon skillnad mellan dem. Jag tyckte om att Ebba och jag hamnade i Hokksunds lokalpress tilldelade ett adjektiv ingen kunde tolka. Jag tyckte om att kommunist-Ida och jag umgicks men ändå hade ett extra öga för eventuell knivskurning. Jag tyckte om hur Elin, Ebba och jag kom att uppskatta ett dass som om det var det var den vackraste byggnaden vi någonsin skådat.

Det er flaut när hun spör om du er full.
Da kan du svare
Jeg kke full jeg er beautyfull.
Jeg kke full jeg er beautyfull.
En stor sjarmör, kanskje over stadig
sjarmerende.